Trode nästan min lille Gabriels kulle ta sitt första steg nu precis. men det  blev inte så. han bara stod där o blev nog lite chockad själv att han kunde stå själv så länge..

jag hann iaf få fram kameran denna gången.. för nu stod han ju en ganska bra stund utan att ramla



öva o öva..





o tillslut går det... o där stod han.. mmmm.. mammas hjärta värmdes av stolthet





Gabriel, mamma älskar dej mest av allt i världen.. fina fina du...